Under hösten har Cybersäkerhetscentret fått en hel del rapporter om vd-bedrägerier. Under de senaste veckorna har vi till exempel fått se begäranden om att betala falska fakturor och begäranden om att delta i “arrangemangen för ett företagsförvärv som är absolut sekretessbelagt”. Meddelanden och samtal som hänför sig till vd-bedrägerier kan komma speciellt till de medarbetare som sköter fakturering, löner eller personalfrågor, vilka är särskilt intressanta föremål för brottslingar. Brottslingar vill påverka de personer som har möjlighet att göra penningtransaktioner.
Vd-bedrägerier sker inte bara via e-post utan också via WhatsApp. Snabbmeddelanden har blivit vanligare i bedrägerier eftersom de verkar vara personliga och erbjuder ett sätt för snabb interaktion. Brottslingar har försökt förstärka intrycket av meddelandets äkthet i WhatsApp genom att använda vd:s fotografi. I meddelanden påstås ofta också att man inte kan tala i telefon just nu, men att en penningöverföring måste göras så snart som möjligt. I vissa fall har den utsatta, för att skapa en känsla av äkthet, lurats att underteckna en falsk tystnadsförbindelse, varefter bedrägeriet har fortsatt.
Cybersäkerhetscentret har också fått anmälningar om incidenter där en anställd via ett WhatsApp-meddelande har ombetts att köpa flera presentkort och skicka koderna till presentkorten till en kriminell aktör. Koderna till presentkorten är snabbt tillgängliga och svåra att spåra. I vissa fall har brottslingar även ringt telefonsamtal efter meddelandena för att förstärka intrycket av brådska och pressa mottagaren.
Brottslingar använder också djupförfalskningar, det vill säga deepfake-teknik, i bedrägerisamtal. Även i Finland har bedrägerier som bygger på röstförfalskningar upptäckts. Till exempel har en organisations verkställande direktörs röst klonats och använts för att begära stora penningöverföringar. År 2024 blev en organisation i Hongkong lurad på 24 miljoner euro med hjälp av en deepfake. Bedrägeriet började med ett e-postmeddelande, men den anställde blev övertygad om dess äkthet först efter att ha deltagit i en videokonferens. På mötet var bolagets ekonomidirektör och andra representanter alla AI-skapade förfalskningar (deepfake-versioner) som såg ut och lät som de vore äkta.
Gemensamt för dessa bedrägerier är att man i verkställande direktörens, ordförandens eller någon annan högt uppsatt persons namn begär att brådskande åtgärder vidtas, såsom kontoöverföringar. I bedrägerimeddelanden används relativt god finska och avsändarens adress kan se äkta ut.