Så skyddar du dig mot nätbedrägerier

Bedragaren fiskar huvudsakligen efter dina pengar, nätbankskoder, kreditkortsuppgifter eller användarnamn och lösenord till din e-post och kan många knep. Din varningsklocka borde ringa om en överraskande kontakt innehåller något av följande:

• ett fantastiskt och unikt erbjudande, en lottovinst, ett arv, affärs- och placeringsmöjligheter
• ett överraskande meddelande från en okänd beundrare som vill vara med dig
• du erbjuds en möjlighet till lättförtjänta pengar.

En bedragare kan utsätta dig för utpressning och hota med att du till exempel förlorar ditt rykte och egendom.

Bedragaren kan påstå att

• han eller hon sitter på känsligt material om dig
• han eller hon slår ut ditt företags eller din organisations webbtjänst med ett överbelastningsangrepp eller dataintrång
• han eller hon sitter på uppgifter om ditt företag eller din organisation som erhållits genom dataintrång
• det är bråttom och uppmanar dig att agera snabbt.

Den förfalskade webbplatsens adress kan vara nästan identiskt med den riktiga webbplatsens, eftersom det räcker med att ett enda tecken skiljer åt. Innehållet på den förfalskade webbplatsen ser nästan äkta ut, men återigen avslöjar detaljerna bedrägeriet. Webbplatsen kan sakna översättningar och uppgifter om företaget. En förfalskad webbutik erbjuder ofta rejäla rabatter på bland annat märkesvaror och det är endast möjligt att betala med kort.

En bank eller myndighet ber dig aldrig lämna ut ditt användarnamn eller lösenord per e-post. Klicka inte eller ange inte in dina uppgifter om

• du ombeds logga in på till exempel din nätbank eller ditt e-postkonto via länken i meddelandet
• du eller din organisation får en oväntad och brådskande faktura där avsändaren utger sig för att vara till exempel en känd verkställande direktör
• du får ett e-postmeddelande med en bilaga med en (brådskande) ”faktura”, som innehåller ett skadeprogram
• en person som presenterat sig som teknisk stödperson ber om dina användarnamn, lösenord eller distansförbindelse till din dator.

Adressen kan vara förfalskad, avsändarens dator kan vara hackad eller någon har kunnat gissa avsändarens e-postlösenord. Banker, inkassobyråer eller myndigheter ber inte sina kunder att logga in på sin webbplats per e-post. Klicka inte på en länk i ett meddelande som verkar misstänkt, utan öppna webbläsaren och gå direkt till tjänstens webbplats.

Bekanta dig till exempel med villkoren för erbjudandet i webbutiken och själva webbplatsen. Ange inte in dina kreditkortsuppgifter eller nätbankskoder på en webbplats som verkar misstänkt utan övervägande.

I nätfiskesyfte registrerar bedragarna domännamn som ser nästan likadana ut och med nästan samma namn som de ursprungliga domännamnen (till exempel nordea.fi vs. noreda.fi). Läs webbplatsens adress noggrant.

• Mata in adressen direkt i webbläsarens adressfält och var noga med att skriva den rätt.

Att en nätbank är krypterad ser du särskilt på att det finns en låsikon i webbläsarens adressfält och att adressen börjar med https://. Om det inte finns någon låsikon i adressfältet är det inte en riktig nätbank. Var försiktig, eftersom i dagens läge är varken låsikonen eller https:// en garanti för att webbplatsen är tillförlitlig eller äkta. Bedrägerier sker även när datatrafiken är krypterad.

Om ditt lösenord har hackats, byt det omedelbart. Om du har använt samma lösenord även i andra tjänster, byt också deras lösenord.

Skapa ett eget lösenord för varje tjänst du använder. Satsa på viktiga lösenord som du använder för att återställa bortglömda lösenord, till exempel lösenordet till e-posten.

Gör en brottsanmälan till polisen om du har blivit lurad och till exempel överfört pengar till en romansbedragare.

Om du har blivit utsatt för ett betalningsmedelsbedrägeri eller ett bedrägeri där någon utgett sig för att vara en bank eller ett finansinstitut, ska du också underrätta finansinstitutet om detta. Även om de banker och företag i vars namn bedrägerierna utförs inte ligger bakom bedrägerierna, vill de gärna få information om dem så att de kan varna andra kunder.

Om ditt lösenord eller dina kreditkortsuppgifter har hamnat i fel händer, byt lösenord och kontakta din bank för att spärra kortet.

Brottsofferjouren  (Extern länk)

Konsumentförbundets bedrägeriinformation (Extern länk) (på finska)

Gör en anmälan om kränkning av informationssäkerheten om ett misstänkt meddelande eller en misstänkt webbplats. Vi kan vidarebefordra informationen så att bluffsidorna kan stängas ner från internet.