Funktionen av teleföretagens nät och tjänster under cirkulerande strömavbrott

Du få mer allmän information om elbrist, att spara el, det vill säga att minska förbrukningen, och en eventuell begränsning av eldistributionen på stamnätsbolaget Fingrid Abp:s webbplats och hos ditt eget elbolag. Eftersom teleföretagens nät också fungerar med el påverkar eventuella cirkulerande strömavbrott även deras funktion: de allmänna kommunikationsnäten är säkerställda mot strömavbrott, men när strömavbrotten blir långvariga eller upprepas ofta börjar också effekter på kommunikationstjänsternas funktion uppstå.

Om du vill förbättra din egen beredskap kan du säkerställa dina egna kommunikationsnät och -apparater mot strömavbrott, men kom då ihåg att det inte räcker med att endast trygga strömförsörjningen exempelvis till wifi-routern i bostaden, utan ditt bostadsbolag måste även säkerställa följande beträffande nätlösningarna: Alla apparater, från din terminal till teleföretagets nätverk och vidare till varje tjänsteleverantörs implementering av tjänsterna, måste ha el för att anslutningen ska fungera och för att de tjänster som används via den ska vara tillgängliga. Det lönar sig för företag att ta reda på hur verksamhetsställets fastighetsnät eller egna tjänster är säkerställda och om det finns behov av att göra något mer. Det lönar sig alltså att vara beredd på att inte alla kommunikationstjänster och de tjänster som används genom dem inte fungerar normalt under strömavbrott.

Kraven på säkerställande är fastställda i lagen och i Traficoms föreskrifter

Kraven på att trygga funktionen av allmänna kommunikationsnät och -tjänster, såsom mobiltelefonanslutningar, olika bredbandstjänster och till exempel tv- och radiosändningsnät, är fastställda i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och i Transport- och kommunikationsverket Traficoms tekniska föreskrifter som kompletterar lagen.

Enligt lagen ska allmänna kommunikationsnät och -tjänster planeras, byggas och underhållas på ett sådant sätt att:

• den elektroniska kommunikationens tekniska standard är god
• de tål sådana normala klimatrelaterade, mekaniska, elektromagnetiska och andra yttre störningar som kan förväntas
• deras funktionssäkerhet kan följas upp
• fel och störningar som avsevärt stör deras funktion kan upptäckas, och att
• tillgången till nödtjänster är tryggad på ett så tillförlitligt sätt som möjligt, också vid nätstörningar.

Dessutom ska teleföretagen enligt lagen se till att de fungerar så pålitligt som möjligt också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen och i störningssituationer under normala förhållanden. Denna så kallade beredskap sker genom att riskerna för verksamhetens kontinuitet bedöms, utifrån vilket tryggandet av kontinuiteten planeras och utförs.

Traficom har utfärdat en föreskrift om att säkerställa kommunikationsnät och -tjänster samt om att synkronisera kommunikationsnäten. Föreskriften ställer minimiskyldigheter för teleföretag om till exempel att säkerställa strömförsörjningen av apparater som används i genomförandet av kommunikationsnät och -tjänster, säkerställa apparater och anslutningsvägar, fysiskt skydd av apparater och utrustningsutrymmen samt synkronisering av kommunikationsnäten.

I föreskriften klassificeras komponenterna i kommunikationsnät och -tjänster enligt typen av kommunikationstjänst, antalet användare och ytan av det geografiska inflytandeområdet i fallande prioritetsordning i prioritetsklasserna 1–5. Utifrån dessa prioritetsklasser ställer föreskriften olika nivåer av krav på säkerställande för komponenter med olika prioritetsklasser. För att förbereda sig på strömavbrott kräver föreskriften att strömförsörjningen till apparater i kommunikationsnäten tryggas med reservkraftkällor, såsom ackumulatorer och reservkraftverk. Hur länge reservströmförsörjningen måste trygga strömförsörjningen beror på vilken prioritetsklass ifrågavarande apparat har. Till exempel måste strömförsörjningen till de viktigaste delarna av kommunikationsnätet, såsom centraliserade apparater som betjänar stamnät, det vill säga apparater som betjänar stora geografiska områden och ett stort antal användare, säkerställas under en längre tid än till apparater i kommunikationsnätet med lägre prioritetsklasser, det vill säga apparater som betjänar mindre geografiska områden och ett mindre antal användare.

Strömavbrott påverkar olika kommunikationstjänster på olika sätt

Stamnätsbolaget Fingrid och lokala elnätsföretag ansvarar för genomförandet av eventuella cirkulerande strömavbrott. Man har förutspått att strömavbrotten vid en situation med strömbrist i princip skulle cirkuleras regionalt två timmar åt gången. I en situation med allvarlig strömbrist kan strömavbrott drabba samma område mer än en gång per dygn.

Som framgått ovan har Traficom genom sin föreskrift krävt att strömförsörjningen av teleföretagens kommunikationsnät och -tjänster ska säkerställas vid strömavbrott.

Generellt kan man konstatera att de olika kommunikationsnäten och -tjänsterna fungerar varierande under cirkulerande strömavbrott. Bastjänsterna fungerar till största delen i minst några timmar. Även på platser där det inte finns något fast reservkraftverk finns det vanligtvis möjlighet att ansluta en flyttbar reservkraft, som till exempel en mobil dieselgenerator. Det är dock bra att observera att eftersom det finns tiotusentals komponenter för kommunikationsnät och utrustningsanläggningar i Finland, finns det inte en tillräcklig mängd flyttbar reservkraft för dem alla. Att använda en reservkraftsmotor kräver dessutom regelbunden tankning.

När det gäller säkerställande med ackumulatorer, som till exempel i basstationer i mobilnätet, påverkas kommunikationstjänsternas funktion på längre sikt också av hur ofta de cirkulerande strömavbrotten upprepas: efter ett strömavbrott måste elnätet fungera tillräckligt länge för att ackumulatorerna ska hinna laddas. Om strömavbrott förekommer i tät takt flera dagar i rad kan det hända att ackumulatorerna inte hinner laddas tillräckligt. Det här kan orsaka avbrott i kommunikationstjänsterna snabbare än vad säkerställandetiderna som beskrivs ovan kräver.

Dessutom är det möjligt att ofta återkommande strömavbrott och återställande av strömmen i enskilda fall orsakar störningar i kommunikationstjänsterna på grund av oförutsedda apparatfel. Teleföretagen upptäcker dylika fel automatiskt och vidtar åtgärder för att åtgärda dem.

Nivåerna på säkerställandekraven definieras som en helhetsbedömning av flera olika faktorer

Kraven på säkerställande av de allmänna kommunikationsnäten har en lång och unik historia i Finland: till exempel har de flesta EU-länder inga som helst motsvarande krav på säkerställande av strömförsörjningen. I Finland konstaterades kraven vara nödvändiga redan för tiotals år sedan, och de utvecklas över tiden i takt med att teknikerna och användningsbehoven förändras.

Till exempel i början av 2000-talet fastställdes tre timmar som säkerställandetid för strömförsörjningen av 2G-basstationerna i mobilnäten, och 15 minuter fastställdes som säkerställandetid för 3G-basstationerna, som bara precis börjat byggas. Under 2012 uppdaterades säkerställandekraven så att säkerställandekraven för 3G-nätbasstationerna höjdes till samma nivå som för 2G-basstationerna, medan en 15-minuters säkerställandetid fastställdes för 4G-nätbasstationerna, som då höll på att byggas. År 2021 uppdaterades säkerställandekraven igen för att ta hänsyn till byggandet av 4G- och 5G-näten. Senast i slutet av 2023 kommer säkerställandena av strömförsörjningen för 4G-näten att ligga på samma nivå som för 2G- och 3G-näten, medan kravet på en 15-minuters säkerställandetid nu gäller för basstationerna i 5G-nätet. Man har alltså mycket typiskt mindre skyldigheter i det inledande byggskedet av nya nät, så att verkställandet av säkerställandekraven inte blir en faktor som bromsar ibruktagandet av ny teknik.

Vid ändring av alla tekniska krav bedöms flera olika faktorer och branschen hörs. I praktiken bestäms kravnivån som en helhetsbedömning av förväntningar, förutsättningar och konsekvenser. När man bestämmer nivåerna på säkerställandekraven för strömförsörjningen till apparater i kommunikationsnäten beaktas:

• den allmänna eldistributionens pålitlighet, det vill säga hurdana strömavbrott det är motiverat att förbereda sig för inom televerksamheten. I Finland är funktionsdugligheten och kvaliteten på eldistributionen som helhet på en mycket god nivå, och därför har det för att trygga kommunikationsnätens och -tjänsternas funktion ansetts lämpligt att förbereda sig för kortvariga strömavbrott.
• de samhälleliga förväntningarna, det vill säga hurdana kommunikationstjänster som används i Finland och hurdan funktionssäkerhet som i allmänhet förväntas och behövs för dem. Fokus för kraven ligger på att trygga bastjänster samt nödtrafik, och utgångspunkten är att förbereda sig för behov på konsumentnivå, eftersom konsumenterna inte har samma möjligheter som företag att påverka funktionssäkerheten i de kommunikationstjänster de köper.
• miljöfaktorer, det vill säga hurdan miljöbelastning de olika kraven orsakar till exempel i form av antal apparater, behov av ändringar i utrustningsanläggningar, apparaternas förnyelsecykel och behov av att besöka utrustningsanläggningar. Till exempel när man utökar ackumulatorerna beaktas åldern på ackumulatorerna som redan finns i näten, så att de så långt som möjligt kan användas till slutet av sin livslängd och att förnyelser kan göras så långt som möjligt vid normala utbyten i en livscykel.
• de tekniska egenskaperna hos reservkraftkällor, det vill säga hurdan teknik som kan användas för att producera och lagra el eller till exempel hur ofta reservkraftverk måste tankas i olika lösningar, vilket påverkar inte bara behovet av bränsle utan också resursallokeringen av fältpersonal.
• antalet komponenter som ska säkerställas, det vill säga hur många objekt som omfattas av säkerställandet, eftersom detta påverkar kostnaderna för säkerställandena.
• utrustningsanläggningarnas egenskaper, det vill säga i hurdana lokaler apparaterna som ska säkerställas finns. Till exempel är basstationerna för mobilnät mestadels placerade i utrustningsskjul av ganska lätta konstruktioner, och därför får inte en stor mängd reservkraft plats i utrustningsanläggningarna eller så håller inte deras golv för tunga ackumulatorvikter. När reservkraftkällor används måste man också alltid ta hänsyn till brandsäkerhet, nödvändiga ventilationsmöjligheter samt buller- och avgasstörningar. Till exempel kan ett flyttbart reservkraftverk inte placeras på en plats om det inte kan säkerställas att utomstående inte kan komma åt det, eller om driften av reservkraftverket inte kan övervakas tillräckligt effektivt (platser där allmänheten rör sig, särskilt barn är en risk).
• kostnadseffekter, det vill säga vad genomförandet av säkerställandena kostar både vad gäller investeringar och underhåll. Kommunikationstjänster är ganska förmånliga nyttigheter i Finland jämfört med internationell nivå, och säkerställandekraven påverkar prissättningen av dem.

När säkerställandenivåerna bestäms försöker man alltså hitta en balans mellan flera olika perspektiv. Traficom följer kontinuerligt den tekniska utvecklingen kring att trygga kommunikationsnätens och -tjänsternas funktion samt bedömer behoven av och förutsättningarna för ändringar i föreskrifter, riktlinjer och rekommendationer.

Efterlevnaden av kraven övervakas på många sätt och beredskapen utvecklas i samarbete

Traficom övervakar teleföretagens efterlevnad av skyldigheter rörande funktionssäkerhet, beredskap och hantering av störningar. Målet är att:

• identifiera problemen i tid och förhindra dem
• utreda frågor i samarbete med aktörerna, men att se till informationens sekretess, det vill säga till exempel de tekniska detaljerna kring genomförandet av olika teleföretags säkerställandekrav är ofta sekretessbelagda uppgifter av säkerhetsskäl och är i viss mån även affärshemligheter
• agera så att effekterna av åtgärderna är så effektiva som möjligt och berör ett stort antal personer
• fokusera på kontroll och övervakning av bastjänster
• agera flexibelt så att onödiga rättstvister i domstolar undviks och
• alltid vid behov ge ett skriftligt beslut som kan överklagas till förvaltningsdomstolen.

Övervakningen av efterlevnaden av föreskrifterna kan ske regelbundet eller från fall till fall. Övervakningssätten är:

• enkäter (till exempel till teleföretag om hur de förverkligar ett krav i praktiken)
• insamling av statistiska data (särskilt för att identifiera allmänna fenomen och utvecklingstrender)
• olika aktörers rapporteringsskyldigheter (till exempel teleföretagens slutrapporter om störningssituationer, med vilka man övervakar efterlevnaden av skyldigheterna att hantera störningssituationer)
• skriftliga begäranden om utredningar (för att närmare utreda enskilda situationer)
• möten (för att grundligt utreda tekniska detaljer) och
• inspektioner (till exempel besök på utrustningsanläggningar för att undersöka efterlevnaden av säkerställandekraven).

Om någon bryter mot författningarna som övervakas av Traficom kan myndigheten ge dem en anmärkning och ålägga dem att korrigera sitt misstag eller sin försummelse inom rimlig tid. Som incitament för skyldigheten kan man förelägga vite eller hot om att verksamheten avbryts eller att en åtgärd som inte vidtagits utförs på den försumliges bekostnad. Det är dock beaktansvärt att vitet är villkorliga böter, som utlöses till betalning endast om huvudförpliktelsen inte efterlevs. I frågor som rör funktionssäkerhet är det mycket vanligt att teleföretagen redan när frågan utreds själva upptäcker eventuella brister eller fel i sin verksamhet, och vidtar korrigerande åtgärder utan att administrativa påföljder behövs.

Förutom att övervaka efterlevnaden av författningarna samarbetar Traficom med flera olika aktörer på både nationell och internationell nivå för att främja störningsfriheten i kommunikationsnät och -tjänster. Traficom leder till exempel samarbetsgruppen för störningssituationer (HÄTY), vars uppgift är att ha beredskap för olika störningssituationer och förbättra återhämtningen från dem i samarbete med teleföretag, elbolag, entreprenörer och nödvändiga myndigheter. I och med gruppens verksamhet försöker till exempel teleföretag som erbjuder mobilnät koordinera transporten av sina reservkraftmaskiner till basstationer vid omfattande störningar i eldistributionen. På så sätt försöker teleföretagen tillsammans trygga nödtrafikens funktion. Nödsamtal fungerar nämligen så att även om det egna teleföretagets mobilnät skadas kan man ringa nödsamtal via vilket annat teleföretags nätverk som helst. När teleföretagen avtalar sinsemellan vem som ska trygga vilken basstation i störningsområdet och vidare funktionen hos det bakomliggande överföringssystemet, räcker därmed de flyttbara reservströmmaskinerna bättre till olika platser och man åstadkommer som helhet täckning för nödtrafiken i störningsområdet.